Space you can see
Eld och återuppbyggnad
Det stora nordiska kriget
År 1719 blir Farsta säteri en liten fotnot i det stora nordiska kriget, som rasar mellan 1700 och 1721. Sveriges dominans i regionen hade vuxit sig alltför stark, åtminstone enligt makter som Ryssland, som leder den nordeuropeiska koalitionen. Tsar Peter den store tappar till slut tålamodet och hotar att sända en hel armé av ”förhandlare”. När vi återupptar berättelsen har ryska galärflottor inlett storskaliga härjningar längs Stockholms skärgård.
I juli sänds en mindre rysk flottilj på spaningsuppdrag till Stäket, ungefär en dagsresa från Farsta. Ryssarna planerar att därifrån inleda ett större anfall mot Stockholm den 13 augusti 1719. Men de stöter på en sänkt skuta fylld med sten, och bakom detta hinder tre svenska krigsfartyg i försvarsställning. Spaningsflottan angrips och tvingas, efter en kort eldgivning, att retirera. Under reträtten sätter den eld på många av kustgårdarna och herrgårdarna runt Baggensfjärden och Farstalandet.
Vid denna tid ägs Farsta säteri av Maria Gustava Gyllenstierna, barnbarn till Maria Sofia De la Gardie. Hon bor på Tyresö slott, och när hon får höra om de plundrande ryssarna ger hon order om att riva två av slottstornen och att tända eld på skogen, i hopp om att byggnaden därigenom ska undgå fiendens uppmärksamhet. Hennes list lyckas: Tyresö slott skonas. Farsta säteri har dock inte samma tur.
Säteriet brinner ned till grunden
Den 16 juli 1719 bränns säteriet ned till grunden. Endast källarvåningen och Johan Wendelstams portal överlever lågorna. Två år senare sluts freden, och det stora nordiska kriget är till ända. Farsta säteri förblir dock en ruin – ett vittnesbörd om krigets grymhet. Godset fortsätter ändå att ge inkomster till Maria Sofias ättlingar, men återuppbyggnaden av säteriet dröjer.
Carin Lindskog-Nordström skriver i boken Gustavsberg 1640–1940:
”Ett år senare gjordes en undersökning i syfte att fastställa hur stor skattefrihet de nedbrända gårdarna skulle tillerkännas. För Farstas del antecknar man i undersökningshandlingarna: ‘Alldeles till husen förbränt, men skogen behållen och en del lös egendom förlorad.’ Om de underlydande hemmanen sägs i samma handling att de drabbades på liknande sätt. Farsta beviljades fyra års skattefrihet, men eftersom förlusterna inte täcktes därigenom blev det vanligt att de för jordbruket viktigaste byggnaderna återuppfördes, medan herrgårdshusen kom i sista hand.”
Sedan Gustav Oxenstiernas död hade en arvstvist pågått mellan Maria Sofia De la Gardie och hennes svärson Christoffer Gyllenstierna. Denna strid om arvet, som fortsatt genom generationerna, avgörs slutligen 1737. Och då ärver Maria Sofias barnbarnsbarn, grevinnan Catharina Margaretha Bonde af Björnö, Farsta gods.
Kanske var det av den anledningen som Catharina och hennes make, fältmarskalken Johan Christoffer von Düring, beslöt att låta uppföra Farsta säteri på nytt. Enligt en lokal byggnadsplan påbörjas återuppbyggnaden av den nya huvudbyggnaden år 1741, på ruinerna av det gamla säteri
Svensk herrgårdsarkitektur
Den nya byggnaden, med sitt höga valmade tak, sin strikta symmetri, rusticerade hörn och återhållsamma fasad, tillhör den sena karolinska tradition som dominerar svensk herrgårdsarkitektur under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal. Vid denna tid har hela godset vuxit i både storlek och betydelse, trots att det hade förlorat en del av sina ägor i den så kallade reduktionen i slutet av 1600-talet.
Förutom Farsta och Gustavsberg, samt den stora gården i Vik, omfattar ägorna mark i Herrvik, Kårboda, Mölnvik, Mörtnäs och Tjustvik. Christoffer köper dessutom tillbaka Gottholma och lägger till Östra Ekedal och Ösby.
Efter att makan Catharina går bort år 1755 beslutar Christoffer, som mest bor på Tyresö med deras två döttrar, att sälja hela Farsta gods. Den nybyggda Farsta herrgård köps då av friherre Carl Otto Hamilton af Hageby. Med den försäljningen bröts den sista länken till huset Oxenstierna i Farstas ägarlängd.
Hamiltons tid
År 1750 hade Hamilton gift sig med Sarah Jennings, dotter till landets största exportör, Frans Jennings. Tack vare hennes förmögenhet kan han köpa godset, som vid köpet 1756 uppges vara värt 184 000 daler kopparmynt. Vid denna tid är Sverige i krig med Preussen, och efterfrågan på ammunition är enorm. Egendomen berikas nu med krutkvarnar och ett salpeterverk öster om Farsta, vid Kvarnträsket.
Hamilton bor delvis i Stockholm och delvis på Farsta med sin familj. Men när han dör 1770 lämnas åter en ung änka, 37 år gammal, kvar på Farsta säteri. Hennes ekonomiska bekymmer är större än Maria Sofias, eftersom Hamilton några år tidigare hade försatts i konkurs, delvis till följd av den stora handelskris som på 1760-talet drabbade hela Europa. Uppvuxen i ett välbärgat hem befinner hon sig nu i en svår situation, och hon torde ha känt lättnad när grosshandlaren Georg Seton år 1780 erbjuder sig att köpa egendomen.
Farsta Slott blir ett landmärke
Efter ytterligare några ägarbyten görs under överstelöjtnant Berndt Vilhelm Focks ägande en inspektion 1807 i samband med en brandförsäkring. Ur handlingarna framgår följande, enligt Carin Lindskog-Nordström i Gustavsberg 1640–1940:
”Huset var byggt av tegel i två våningar på nedersta foten (den bärande delen) av huggen sandsten. I längd mätte det 50 alnar, i bredd 22 och en halv, och i höjd elva alnar. Under stenfoten fanns fyra källarvalv, varav det största var 18 alnar långt och 7 alnar brett.”
”Den nedre våningen rymde en större och en mindre förstuga, ett stort rum, sex kamrar, kök och skafferi. Den övre förstugan, en större och en mindre sal samt sju rum. Golv och innertak var gamla, men brukbara.”
”Flera rum hade bröstpanel och papperstapeter med målad dekor. För husets uppvärmning tjänade öppna spisar och kakelugnar – de förra pryddes av huggna stenkarmar, de senare voro av kakel eller porslin.”
Tyvärr nämns inget i försäkringsansökan om de hemliga gångar som sägs ha funnits under slottet.
Med tiden anläggs en barockträdgård, en lindallé samt en så kallad ”engelsk park” sydväst om huvudbyggnaden – delar av vilka finns kvar än i dag. Nya byggnader tillkommer på godset, bland annat en trädgårdsmästarbostad och ett båthus vid bryggan.
Man kan verkligen säga att Farsta säteri har rest sig ur askan, men ännu återstår flera skeden i dess historia: förvandlingen från ett hem för frånvarande aristokrater till en ståtlig herrgård med slottsliknande vanor.
Tredje skedet: fortsätt läsa >>